the(b)loglady

Idag har vi haft ett omskakande, mycket speciellt hedersuppdrag, jag och Madam och våra fina stallkamrater Anneli och Britt-Marie.

Sju flickor från Nepal var här på ett studiebesök, genom organisationen Love Nepal.  De har varit här i Sverige i ca två veckor och åkt runt på olika platser och berättat om sina livsöden. Idag kom de till Väderstad, bla för att få träffa häst och prova att få rida en runda.

 

Madam är helt perfekt till sådana tillfällen. Hon kan vara en tuff dam att rida för lite vanare ryttare, lite skarp och hetsig, men med nybörjare blir hon mjuk och gosig som en smörklimp. Hon känner av om ryttaren är lite ängslig och blir då extra beskyddande och försiktig.  Idag behövs det lite extra mycket, då det för flera av flickorna var deras livs första möte med en riktig häst.

 

Jag vill bara gråta rakt ut när jag får höra lite av de här flickornas livsöden. De har alla blivit sålda som sexslavar till bordeller som småflickor, ofta av sina egna föräldrar, och levt sina liv hittills under så vidriga förhållanden att det knappt går att ta in när man hör det. Organisationen Love Nepal, som har plockat upp dem och hjälper dem till ett människovärdigt liv, har hittills hjälpt ca 600 flickor. Men det finns fortfarande oändligt många kvar.

 

Nu ler de förundrat från öra till öra när de, en i taget,  kommer upp på Madams trygga rygg och får rida några varv kring ridhuset.
Stryker över den varma pälsen och skrattar förtjust när de efter ridturen får ge henne en morotsbit, som hon tar ur handen med mjuka läppar.

 

Värme. Kärlek. Glädje. Det är vad de utstrålar. Det känns helt orimligt efter de liv de har haft, men ändå är det faktiskt så.

Det känns som en ära och ett privilegium att få vara med och dela en smula hästvärme med dem, och att sitta ute i solen och fika tillsammans efteråt. En kvinna, lite äldre än de andra, matar Madam med gräs och ler förtjust som ett barn när hästen tuggar i sig. Tolken berättar att hon börjat ta igen lite barnsliga nöjen eftersom hon aldrig haft någon barndom, utan levt större delen av sitt liv, 22 år, som slav på en bordell. Hon blev slagen, förnedrad och våldtagen många gånger varje dag, och fick tungan avskuren för att inte kunna prata eller skrika. Nu håller hon på att lära sig tala igen.